Eftermiddag med guidad tur i Lyon

Frederic Martin

Efter lunch på onsdagen fick vi en exklusiv guidad tur i Lyon av Frederic Martin. Frederic var i H-sand förra året tillsammans med Sabine, Celine och Delphine, men har idag paus från skolledarlivet för att skriva skönlitterärt. Istället flr skolsnack gav han oss en guidad tur i delar av Lyon.

Försök till att hitta rätt via metrokartan…

Men först var vi tvugna att hitta rätt till där vi skulle träffas via metron (tunnelbanan) på franska. Det blir extra svårt när man inte kan ett ord franska och inget stavas som det låter… men det gick till slut.

Vi började med att ta sikte på La Basilique Notre Dame de Fourvière som tronar över Lyon väster om centrum högt över gamla stan.

Kyrkan är som mäktigast upplyst på kvällen.

På vägen upp mot kyrkan passerade vi två av stadens tre amfiteatrar där det varje sommar hålls musikfestivaler. Man höll precis på att bygga upp scenerna. Fantastisk utsik som möjligen grumlades lite av den stekande hettan. Det var över 30 grader varmt hela veckan.

Amfiteater med bygfande av scentak inför musikfestival.
Utsikt över Lyon från kyrkan.

Ner från kyrkan var det 650 trappsteg, med andra ord var det minst lika många upp… varma, trötta och sega i benen buffrade vi med glass nere vid floden innan vi gav oss på stans nästa kulle – La Croix-Rousse. Historisk har det varit sidenvävarnas stadsdel, en arbetarstadsdel som på många sätt liknar Söder i Stockholm. Väldigt mysigt med små gator och prång och hela tiden utsikt ut över stan mellan husen.

Klara, Love och Llewella nyladdade med glass och vatten…
En av alla långsmala vyer ut över stan i La Croix-Rousse.

Här fick även chansen att ta oss ner mot staden via Traboule et Cour des Voraces som är mer eller mindre hemliga gångar och passager mellan hus och kvarter. De sägs ha använts av sidenvävare för att kunna ta sig med nyvävt sidentyg från kullens topp ner till de ”finare” delen av staden utan att behöva riskera att få tyget vått av regn – alltså med tak över huvudet hela vägen. Passagerna användes även av motståndsrörelsen under kriget för stt fly obemärkt undan tyskarna.

Lång härlig trappa med effektfull målning.
Slitet men charmigt.

Oavsett hur gångarna använts tidigare så gav de nu svalka från sol och värme och blev en trevlig rutt ner mot stan. Här och var med spännande gatukonst längs vägen.

Guidning i stan var ett bra avbrott innan vi fortsätter med nya skolbesök under torsdagen.

Skolokaler på Lycee Frederic Fays

Skolans lolaler är en blandning av byggnader från tidigt 1900-tal till 2020-talet. Det senaste bygget är elevhemmet som blev klart 2020. Där bor nu ett 40-tal elever. I höst kommer det vara dubbelt så många.

En betydande del av skolbyggnaden färdigställdes 2013. En mycket modern byggnad utan raka former vilket skapar liv och dynamik i lokalerna. Kanske inte alltid lättmöblerat men coolt. De mjuka formerna syns tydligast i ena flygelns ljushall som svänger som en båge i hela sin längd.

Den osymetriska ljushallen.

En av de mer slitna delarna är skolans stora inomhushall med golv av ek. Det är Sabines (bitr rektorn) favoritlokal då golvet känns mer levande och påminner om en klassisk amerikansk high school-hall. Skolan har även flera egna konstgräsplaner för fotboll och rugby. De kunde vi inte se mer än genom stängsen (därav inga bilder).

En sliten men härligt stor idrottshall med trägolv.

Skolans schema har helt fasta positioner vilket gör att alla har rast eller lektion samtidigt. Därför är det fullt liv i ljushallen eller mycket tyst när alla har lektion.

Ljushallen är stor och luftig med mycket goda förutsättningar för alternativa aktiviteter. Det blev mycket tydligt när eleverna repade inför dansuppvisningen.

En stor ljushall där det ofta är olika gemensamma aktiviteter.

Alla salar känns välutrustade men utan excesser. Men hade lagst ner extra tankar på NO-salarna. Alla bänkar med skiva i härdat glas, el i vaje bänk och ho med inkopplat vatten. De hade portabelt dragskåp för mer omfattande labbar (1 skåp för 2 salar) men om de som lärare skulle förevisa något enklare hade de fläkt med snorkel framme vid katedern.

NO-salar med starkström och svagström i alla bänkar – bara att koppla in.
En stolt Julie Cailleaux (NO-lärare) med mycket levande undervisning.

Som tidagre nämnts hade de ett Erasmusprojekt i engelska och historia. För större och mer omfattande övningar kan man boka en extra stor sal i ett fristående hus på gården.

I ett fristående hus har de en extra stor sal för alternativa aktiviteter.

Som tidigare nämnts var även lokalerna för de praktiska utbildningarna både välutrustade och generöst tilltagna.

Sista dagen före hemfärd

Dagen började med engelsklektion med Ms Pinpare på College Utrillo.

Eleverna stod upp och fick inte sätta sig förrän de hade sagt något på engelska till oss.

Till en början var de blyga och nervösa, men det släppte fort.

Klassrummet var möblerat med två ”hästskor” – en inre och en yttre.

Intressant var att läraren kunde skämta ganska friskt med eleverna utan att de verkade bli ledsna. Det syntes att de gillade sin fröken.

I klassrummet fanns en kanon som projekterade en bild på whiteboarden som läraren ”skrev” på med en särskild penna.

Hon hade alla sina lektioner planerade på denna.

Eleverna hämtade varsin padda och fotade en PR-kod för att hämta uppgiften de skulle arbeta med.
En grupp med äldre elever hade förberett en rundvandring i Villefranche

Vi stannade på utvalda platser där en elev i taget berättade om platsen på Engelska.

Christina hittade finfina sparrisar som hon var tvungen att köpa på en fantastisk grönsaksmarknad. Temperaturen ute var 33 grader och bilen hade förvandlats till en bastu.

Här är Elisabet på väg till IME (Medico- Educational Institutet) of Pommiers.

En skola för elever med funktionshindrade elever. Det var en blandning mellan dagcentral, Villan och Stugan som vi har i Härnösand. Föräldrarna kunde välja om barnen skulle vara här på eftermiddagarna och få leka och träna sig på olika aktiviteter.

Olika färgsymboler för olika salar samt skyltar som beskriver vad man gör i rummen.
Här har har eleverna snickrat ihop ett hönshus.

Det var viktigt att eleverna fick lära sig att sköta djur och känna empati.

Skolan var välutrustad med cyklar, material för längre vandringar, leksaker mm
Här visars delar av inredningen i sinnenas rum.
Bäää! Man hade får med lång svans som barnen skötte även kaniner.
Sådana skyltar hade man utanför Elevhälsans dörrar.
Man kunde förklara sina känslor genom lek i psykologen/Kuratorns rum.
Efter alla skolbesök var det dags för lite sightseeing i några småbyar med Delfines hjälp.

Fantastiska natur och vyer.

Så viktigt att bli sedd

Precis som hemma är det viktigt att man som elev känner att gör det som känns meningsfullt. En mycket viktig faktor för att nåt ska kännas meningsfullt är att man blir sedd.

Vid genrepet inför danskvällen som tidigare nämnts var det ett par av eleverna som sökte upp Elisabet och Christina för att de ville att de skulle se deras genrep. Lika viktigt var det för eleverna på de praktiska yrkesutbildningarna att vi såg vad de jobbade med – deras alster.

De var mycket stolta och ville gärna visa vad de gjort och tog sig tid och mod att försöka förklara.

Ett bokträd till skolans bibliotek.
Alla gör fioler i plåt som ska vara en del av en konstutställning i Villarebane som är kulturhuvudstad i EU i år

På yrkesutbildningarna finns många elever med särskilda behov – både vad gäller lärande och socialt. Skolans upptagningsområde täcker in flera socialt utsatta områden varifrån många av eleverna i yrkesutbildningarna kommer.

Stolta elever som fått visa vad de gör.

Det satsas stort på skolan på de praktiska utbildningarna. Lokalerna var rymliga och mycket välutrustade med maskiner. Allt ifrån ett stort antal bås för svetsning av olika slag till ett stort antal CNC-maskiner för fräsning och svarvning i metall.

Torsdag den 19/5

College Jean Rostand

Många av eleverna kommer från hem med sociala och ekonomiska problem. Skolans tydliga mål och struktur.För att hjälpa barnen på bästa sätt med studier och den sociala uppfostran så har man satsat på

-Skolan ska ska hållas ren och snygg.

-Eleverna ska vara hela och rena.

-Eleverna ska känna att skolan är deras och att man har byggt upp en vi känsla.

Man har satsat på att ha små klasser med mycket personal som verkligen har tid att ta itu med helheten kring varje barn.

Tex PTE dvs kombination av ungefär som våra skolvärdinnor/fritidspedagoger. Skolsköterskan hade en mängd uppgifter som att vårda både barn och personal både med skador och som ett samtalsstöd. Vilrummet låg bredvid hennes kontor. Skolan gjorde allt för att eleverna skulle komma till skolan.

För de elever som misskötte sig i klassrummet, misslyckades, hade tappat motivationen och för hemmasittande så arbetade man utifrån en tre veckors plan som kunde förlängas. De som arbetade ihop i den planen var eleven, lärare, föräldrarna, kuratorn, skolsköterska och socionomen.

Eleverna hade möjlighet att vara på skolan på lov men(inte på eftermiddagar), för att ha något meningsfullt att göra. Då hade man tex målat en flerfärgad hage till de yngsta skolbarnen.

För att uppmuntra eleverna att skapa och stärka deras självkänsla hade bildlärare affischerat en vägg med alla bilder eleverna skapat hemma.

Han hade även ordnat en Instagram sida där eleverna kunde publicera egna bilder.

Talande bild gjord av elev.

RESTAURANGSKOLAN

Utbildning för konditori och bageri med välutrustade lokaler.
Efter en intressant rundvandring på skolans alla lokaler åt vi en superb måltid som eleverna lagat.

Det var sammanlagt ca 25 eller på skolan som sökte varje termin. Eleverna som sökte till Hotell och Restaurangutbildningen hade haft det lite tufft i grundskolan. När dom tog examen från den här utbildningen kunde dom direkt få ett arbete och självkänslan var åter på plats.

Lågstadiet

På den här lågstadieskolan arbetade man i vissa klasser med 4 olika uppgifter samtidigt. Klassrummen hade en skjutvägg som gick att öppna om man behövde större utrymme. I ett klassrum var det s ett-två:a.
Här visar man att det hade pågått ett Europasamarbetet.

Biblioteket låg i hjärtat av skolan med närhet till alla klassrum.

Efter avslutad arbetsdag blev vi guidade på Kolmuseet. Det var lite svårt att förstå alla detaljer då guiden pratade franska, men vi spetsade öronen ordentligt och fick hjälp med viss översättning.

Vi åkte den gamla hissen 6 meter ner, men det kändes som mycket mer eftersom de hade gjort någon sorts simulering för att rätta känslan skulle infinna sig. Sen bar det av i kolvagnar.

Guidningen var uppbyggd så att man kunde följa hur gruvdriften gick till från starten 1907 till att gruvan stängdes år 1984.

Arbetsförhållandena för arbetare och hästar var hårda och många dog i förtid.

Tänk om det hade varit vi!

Under en arbetsdag, som varade i 12 timmar, lyckades arbetarna komma 1,20 meter in berget.
Arbetskläder på tork

Alternativa vägar att lära sig språk och historia

Skolan har sedan 2019 varit delaktig i ett Erasmusprojekt med flera andra skolor både i och utanför Frankrike. Projektet mål är att pröva nya vägar att lära sig mer om kända historiska konflikter och samtidigt lära sig både mer engelska samt lära sig debattera.

Idag har de en debattövning tillsammans med en annan skola i området inför ett störredebattmöte med elever från runt om i Europa på torsdag.

Ämnet för dagens debatt är konflikten på Nordirland. Eleverna är slumpvist indelade att representera var sin sida av konflikten.

Fransk vs svensk skola – likheter och olikheter

Innergården på Lycee Frederic Fays

Nu har vi varit runt på flera lektioner och olika delar av verksamheten. Så mycket är lika men sen finns det en hel del olikheter.

Perneell, Leana och Clara – elever som guidade oss runt på skolan.

Igår efter de första lektionsbesöken fick vi en giudad tur av tre elever – Clara, Leana och Perneell som går internationell profil på skolan. De visade oss runt i skolans alla byggnader. När man är ny känns skolan lätt att komma vilse i, men skolbyggnaderna känns egentligen inte så stora med tanke på att det går ca 1350 elever på skolan.

De var alla tre bra på engelska vilket gjorde att det blev lätt att få frågor besvarade ur elevperspektiv.

Lycee Frederic Fays har ingen lärportal och ingenstans där de gemensamt delar material digitalt, så de får lösa iden om ett levande schema på annat analogt sätt. Ett ämneslag har en whiteboard där de lägger upp planeringen vecka för vecka.

Whiteboard som uppdateras vecka för vecka.

Det är ganska stor skillnad mellan skolmaten i Frankrike och Sverige. Här får eleverna betala när de äter i skolan. De köper ett kort som de programmerar med de dagar de ska äta. De betalar 3 euro och 20 cent per måltid. De får inte ta med sig egen mat och det finns ingen skolcafeteria.

Automat där de laddar sina måltider.

En annan skillnad är vad man får i lunchväg. I Frankrike är det förrätt, varmrätt och efterrätt varje lunch.

Om man är i behov av stöd i undervisningen så är den typen av stöd mycket begränsad. Skolan samarbetar dock med det tekniska universitet i Lyon. Universitetsstudenter kommer till skolan en eftermiddag i veckan för att hjälpa elever som behöver stöd i matematik.

Så här annonseras det stödet på en TV-skärm i matsalen.

Elevråd väljs precis som hemma med representanter klass för klass. Men elevrådet har inga gemensamma aktiviter eller arbetsgrupper. På skolan nomineras en dryg anfull elever till att ingå i CVL, vilket skulle kunna beskrivas som elevrådets trivselgrupp på Hedda. De arrangerar alltiftån pengainsamlingar till flyktingar till avslutningsbalen/festen för de som går ut.

Skolans CVL – motsvarande vår trivselkommitte.

Deras uppdrag är att skapa trivsel i skolan för alla, göra skolan med välkomnande och mer intressant både vad gäller lärande och socialt.